Annons

Epic!
Cafés Tobias Ivarsson skriver om äventyr och awesomeness.

Annons
 

Inför Freeride World Tour med Matilda Rapaport: ”Jag går för pallen totalt”

Matilda Rapaport

Det är två veckor kvar till Freeride World Tour 2015 sparkar igång med sin första tävling i Chamonix. Så vi tog en lunch med Matilda Rapaport på Broken i Stockholm för att kolla hur läget är inför tävlingarna och höra med henne vad hon tycker om Subaru Freeride Series.

* * *

I din debut 2013 klev du in som wildcard och blev tvåa i tävlingen som kördes i Fieberbrunn. Vad har du för förväntningar inför årets tävlingar?

Annons

– Även om jag hade höga målsättningar förra året så såg jag det mer som ett läroår. I år känner jag att jag vill prestera. Det handlar om att vinna tävlingar och komma så bra som möjligt  i totalen. Någonstans känner jag att jag har kapaciteten också. För mig är och har det alltid varit viktigt med prestationen. Jag försöker även tänka på att jag ska utvecklas åkmässigt. Jag ska göra smartare linjeval. Åka bättre. Hoppa större med mer kontroll. Det är det jag försöker fokusera min energi på. Jag kan ändå inte påverka vad de andra gör.

Förra året slutade du femma, går du för pallen i år?

– Jag går för pallen totalt. Det är målsättningen. Sen vill jag gärna få med mig en vinst från någon av deltävlingarna.

Det är ju två nya stopp på touren i och med Andorra och Alaska. Har du kört någon av dem?

– Ja, jag har kört i Andorra för två år sedan. Det var en kvaltävling till touren. Där blev jag tvåa. Så jag har bra minnen från Andorra. Det var också den tävlingen som gjorde att jag kvalade in på världstouren. Det var den sista poängen som jag behövde. Men jag vet inte om det är exakt samma face som vi ska köra på i år. Men det känns skönt att ha varit där. Man vet hur det ser ut och man har lite känsla för orten. Samma med Alaska. Där jag känner mig rätt hemma. Alaska är det ställe jag varit längst på i ett svep de senaste två åren.

Vad tycker du om det är just de deltävlingarna?

– Bra. Alaska är så otroligt välkänt och det pratas om det i skidkretsar. Att ha en friåkningstävling där känns väldigt häftigt och bra. Jag tror att det smäller högt och det är ett ballt ställe att komma till som åkare. Andorra är kul för att det är utanför Alperna. Det är lite nytt. Jag vet att det är ett bra berg. Det påminner lite mer om Skandinavien i hur det ser ut. Snön påminner även den om hur det är här uppe. Det tycker jag är bra. De stoppen som varit framför allt i USA tidigare, nu har jag bara kört Snowbird, men även när jag tittat tidigare år så har de inte varit så himla roliga. De facett vi skulle köra är väl okej. Men det är ändå en massa träd och de ser och döms väldigt annorlunda. Och det gick en lavin där vi skulle köra när de sprängde. Så vi fick köra under liften där det var rätt uppkört. Det fanns ganska lite alternativ. Det var inte så kul. Så jag är nöjd med de nya stoppen.

* * *

Matilda Rapaport

Matilda på touren förra säsongen. Foto FWT

* * *

Vilken är din favorittävling?

– Favoriten Verbier. Alltså… Är det någonstans jag vill vinna så är det ju i Verbier. Nu har jag gjort det. Nu vet jag vad det innebär. Det är finalen. Det är ett jäkligt mäktigt berg. Det är mycket folk.

Vilket berg och face är roligast att åka på?

– Chamonix var kul. Där fanns det lite olika linjeval. Man kunde vara ganska lekfull och använda terrängen. I Verbier finns det inte så många linjeval. Och då gäller det att göra dem så bra som det bara går beroende på vilken av dem man väljer. Så det får bli Chamonix.

Är det någon tävling som du är extra nervös inför?

– Bra fråga… Det som är skönt, det låter ju kanske kaxigt, men de tre tävlingar som jag kört på tidigare – Chamonix, Fieberbrunn och Verbier – har jag varit på pallen. Etta eller tvåa på alla. Så det ger ett visst självförtroende, såklart. Alaska kommer vara speciellt. Jag vet hur det är att filma där. Men att tävla där kommer säkert vara ganska nervöst. Det är stora berg.

Hur har du laddat upp inför denna säsong? Kört samma race eller gjort något annorlunda?

– Jag har gjort två förändringar kan man säga. Det ena gäller den vanliga fysträningen. Det gäller både mig och Mattias (Hargin, bloggens anm.). Vi tränar väldigt mycket ihop. Och det är ju superkul att ha någon träningspartner. Sen är det så klart frustrerande att han alltid är bättre. Alltid starkare och snabbare. Men det är bra också, tror jag. Men i år då har vi börjat köra mer med en PT som har lagt om vår träning ganska mycket. Han har gjort den mer grenspecifik. Att träningen efterliknar sporten vi håller på med så mycket som möjligt även i fysträningen. Den här killen, PT’n, är själv gammal hockeyspelare och tränar en massa hockeyspelare. Det var så vi kom i kontakt med honom. Han tränade dem på gymmet där vi tränar. Vi tänkte ”vad är det här för kille?”, sen såg vi NHL-spelare efter NHL-spelare komma och börja köra med honom. Då tänkte vi att han måste ju göra något rätt.

Jasså, vem är karl’n?

– Andreas Öhgren. Han tränar oss på Nordic Wellness vid Odenplan i Stockholm. Vi började träna med honom och det har fungerat väldigt bra. Och det har varit kul att göra något nytt. Kasta om träningen lite grann. Mindre stång och mer viktväst.

Det andra då?

– Jag börjat köra mer trampolin också. Mer strukturerat. Med en gymnastikcoach. Och det har varit jättekul och utvecklande. Jag är verkligen ogymnastisk. Har aldrig hållit på med det. Har aldrig hoppat trampolin heller. Det har verkligen gett mig bra kontroll i luften.

* * *

Matilda Rapaport Christine Hargin

Matilda Rapaport och Christine Hargin tränar flippar. Bild från Matildas blogg.

* * *

Sammanslagna världstouren överlevde inte länge – efter två år har nordamerikanerna surnat till och återstartar nu sin egna tour under namnet Subaru Freeride Series (SFS). Vad tycker du om det?

– Det är klart att det inte är bra. Det hade varit det bästa om det var en gemensam tour. Att den var den största. Det är tråkigt. Men samtidigt så upplever jag att den europeiska touren har gjort jobbet väldigt bra. Med det sagt så säger jag inte att amerikanerna inte gjort det bra. Men det har inte fungerat riktigt. Om det bara ska vara slitningar och bråk så går det ändå bara ut över åkare och sponsorer i alla fall. Så då är det bättre att man splittar tycker jag. Då är det bättre att de gör sin grej. De vill bedöma lite annorlunda och det är lite olika tänk. Då får det vara så.

Janina Kuzma och Jackie Paaso är några av de icke européer som kör Freeride World Tour i stället för SFS. Har du någon kommentar till det?

– Det visar på att touren här i Europa har högre status. Den har stor integritet. De är ju två av dom bästa i världen. Så det tycker jag är väldigt väldigt positivt. Och det behövs att det inte bara är européer som är med och tävlar. Då skulle touren fallera lite.

* * *

Matildas betyg och kommentar till varje tävling på touren. 

24 januari: Chamonix-Mont Blanc, Frankrike

– Chamonix är ju friåkningens huvudstad i Europa. Bra stämning och roligt berg. 4 av 5 stavar. Eller vad ska vi sätta för betyg?

31 januari: Fieberbrunn Kitzbüheler Alpen, Österrike

– Den tävlingen gillar jag också. Österrikarna är väldigt duktiga på arrangemang. De gör allting väldigt noggrant. De har så mycket erfarenheter från världscupen i utförsåkning känns det som. Det känns alltid väldigt proffsig när man är där och tävlar. Det är även ett kul berg. Dock inte riktigt lika roligt som Chamonix. Så jag ger det en 3:a.

14 februari: Vallnord Arcalis, Andorra

– Det känns som ett wild card. Jag tror att det kan bli riktigt riktigt bra. Men jag vågar inte ta ut för mycket. Jag sätter en 3:a där också. De behöver lite mer erfarenhet av att arrangera världstourstopp.

14 mars: Alaska, USA

– Mmm… Det är också en 4:a. Alltså, det finns en jäkla potential. Men det är också så att vi kommer att ha en jättelång vänteperiod. Och det är alltid tufft mentalt. Vi kan lika gärna tävla första dagen och allt är klart. Men det vet man inte så här innan. Och det tror jag inte heller att vi kommer göra. Bergen är svåra att veta om de kommer hålla för så många åkare. Det är en sak att filma på dem. Men att cirka 40 åkare ska tävla på det där berget. Det vet man inte om det håller för. Men ändå sjukt kul. En klar 4:a.

28 mars: Verbier, Schweiz

– Det kan du ju nästan gissa att jag kommer att sätta högst betyg på. Det är ju finalen. Verbier har allt. Bra face. Massa publik. Ofta vårkänslan nere i byn. Det är det bästa. 5 av 5 stavar!

 

/Tobias

Dela
Tweeta
 

Annons

DU KANSKE OCKSÅ GILLAR

Annons

Laddar