Epic

Epic

Epic

Cafés Tobias Ivarsson skriver om äventyr och awesomeness.

Inför Extreme Verbier med Mattias Hargin

Mattias Hargin
Tobias Ivarsson  |  Publicerad 2015-03-20 07:30  |  Lästid: 4 minuter
Mattias Hargin

Friåkartävlingen Extreme Verbier på facet Bec Des Rosses fyller 20 år om en vecka. Svenska portåkar-esset Mattias Hargin har fått ett wildcard till årets tävlingar så vi tog oss ett snack med honom om friåkning, fartdräkt, fredagen den 13:e och förväntningarna på tävlingen då familjen redan har tre vinster i tävlingen.

Foto: mattiashargin.com

* * *

Vad är det som lockar med friåkningen?

– Det som lockar med friåkning är att få njuta av skidåkning i sitt fulla drag, vara ute bland bergen och mer skapa sin egen väg ner. När jag tävlar alpint är det ju någon annan som bestämmer vart jag ska åka med att sätta ut en bana. Då friåkningen även mer är en hobby så sammankopplar jag det mer med glädje, så det har blivit ett sätt att koppla av för mig och bara få ha kul på skidor, alpint är ju mer mitt jobb och desto mer prestations inriktat.

Har du tränat något annorlunda för Verbier?

– Jag har inte tränar något särskilt inför Verbier mer än att jag försökt klämma in så många friåkningsdagar som möjligt under en redan fullspäckad vinter med träning och tävlingar. Då jag har Engelberg som bas under vintern så blir det lätt ändå en hel del dagar. Så känner mig skapligt förbered med åkningen. Skulle dock önska att jag hunnit hoppa mer klippor och haft mer luftvana i kroppen, men det försöker jag låta bli under racesäsongen för att skona kroppen, smart va?

Haha, ja det är ju klokt. Förutom föret, vad är det som skiljer sig mest mellan friåkning och portåkning?

– Om jag jämför med slalom då, så är det ju framför allt att man utsätter sig för större risker, friåkning är väl närmare störtlopp. Men det mesta skiljer sig ju faktiskt rätt mycket ifrån varandra mer än att man står på skidor.

* * *

Mattias Hargin

Mattias jämför den berömda tävlingen på Bec Des Rosses med den mytomspunna störtloppstet i Kitzbühel

Bec De Rosses är friåkningens motsvarighet till Hahnenkamm och därmed en tävling utöver det vanliga. Jag har aldrig tävlat Hahnenkamm men kommer köra Bec De Rosses, som är en av mina största utmaningar. Jag måste testa gränserna för mig själv som en skidåkare. Det är långt bortom min komfortzon, men jag ser väldigt mycket fram emot utmaningen, säger Mattias till Freeride World Tour.

* * *


På omslaget till Alpinkultur #4 så kör du offpist i Engelberg iförd fartdräkt. Blir det samma utför Bec des Rosses?

– Tanken har slagit mig, det hade ju sätt riktigt roligt ut och kunde nog bli succé. Jag är dock rädd att det skulle gå för fort och jag skulle känna mig naken. Så ska nog ta största jackan jag har istället för att hålla farten nere.

Vad kan du ta med dig från portåkningen till Bec des Rosses?

– Framför allt att man är en väldigt stabil skidåkare med en god grundteknik. När jag i veckan pratade med Reine Barkered, som vunnit Extreme Verbier, om tävlingen och sa att jag var skapligt nervös och behövde all hjälp jag kan få, så gav han några lugnande ord "Bec avgörs på vem som kan åka skidor bra, så där har du inga problem", vilket lugna mig lite.

Hur blir det med NM (Scandinavian Big Mountain Championships 2015)? Har du några planer på att köra det med?

– Jag har inte hunnit komma så långt fram i planeringen, men då jag missade NM förra året hoppas jag kunna vara med där i år, men vi får se.

Du fick ditt Wildcard på fredagen den 13:e. Hur känns det?

– Haha, så pass. Jag har faktiskt vetat om det sedan i oktober/November, så det var bara att dom släppte det officiellt nu i mitten av mars närmare tävlingen. Så där kan du inte skrämma upp mig ytterligare, haha.

Är du skrockfull av dig?

– Om jag hade varit skrockfull hade jag nog inte släppt det just fredag den 13:e, så nej jag är inte skrockfull.

Har du någon speciell rutin du gör inför tävlingar?

– Det blir att man jobbar in rutiner under tävlingsdagen från det att man går upp, tills man står vid start, och sen vidare under dagen. Man har ju efter några år kommit fram till vad som funkar bäst och hur man vill ha det. Så för att känna sig trygg i förberedelserna så är det ett grymt att följa samma samma mönster under tävlingsdag.

* * *

Mattias Hargin

Tre vinster i Extreme Verbier mellan 2011-2013 i familjen. Men Mattias ser årets tävling som en utmaning där han själv testa sina gränser.

* * *

Din syster Janette vann Verbier Xtreme 2011. Din syster Christine vann Verbier Xtreme 2012. Din flickvän Mathilda vann Verbier Xtreme 2013. Känner du av att du har någon press på dig att leverera nu när du fått chansen att åka? Det ligger ju liksom i familjen att vinna på Bec des Rosses.

– Ja där har vi lite sjuk statistik i familjen, är imponerad vad dom lyckats med Janette, Christine och Matilda. Man skulle kunna tro att det bara räcker med att heta Hargin och ställa sig på start så kommer man vinna automatiskt, men tyvärr inte. Självklart vill jag alltid prestera så bra jag kan när jag ställer upp i en tävling, men att tro att jag ska vinna i Verbier är inte realistiskt. För mig är det mer ett sätt att utmana mig själv och pusha gränser för vad jag tidigare inte har gjort på skidor innan.

Lycka till på tävlingen!

– Tack som fan, jag behöver all lycka till och stöttning jag kan få om jag ska lyckas besegra Bec.

 

/Tobias

Dela på Facebook
Tweeta